Ordlista: begrepp inom begåvningsforskning.

Orden i det här fältet används olika av olika personer, ibland i samma samtal. Ordlistan förklarar hur vi använder dem, och markerar var det finns oenighet eller skillnader mellan svenskt och internationellt språkbruk. Den är avsiktligt kort: målet är att du ska kunna följa med i ett samtal med skolan eller vården, inte att du ska bli forskare.

A–B

Acceleration Att låta en elev gå fortare fram än årskursen, till exempel genom att läsa matematik med en äldre grupp eller hoppa över en årskurs. Se även berikning.

Anpassningar Samlingsnamn för förändringar i undervisningen som gör att en elev kan lära sig på rätt nivå. Gäller åt båda håll: både den som behöver mer stöd och den som behöver mer utmaning.

Asynkron utveckling Att olika delar av utvecklingen ligger olika långt fram — tanken före känslan, orden före handstilen. Vanligt vid hög begåvning och en av de främsta orsakerna till missförstånd. Se fördjupningsartikeln med samma namn.

Begåvning En beskrivning av hur någon tänker och lär, inte av vad någon presterar. Se även hög begåvning.

Berikning Att fördjupa inom samma innehåll i stället för att gå vidare snabbare: svårare problem, egna undersökningar, fler perspektiv. Kallas ofta enrichment i internationell litteratur.

D–G

Differentiering Att anpassa innehåll, tempo eller redovisningsform inom samma klassrum så att elever på olika nivåer arbetar med samma ämne på olika sätt.

Elevhälsa Skolans samlade funktion för hälsa och lärande — skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagog. Vägen in när en situation behöver hanteras av fler än läraren.

Extra anpassningar Mindre insatser som läraren gör inom ordinarie undervisning. Skiljer sig från särskilt stöd, som är mer omfattande och beslutas formellt. [FAKTAGRANSKAS: den formella skillnaden bör kontrolleras mot aktuella styrdokument.]

Färdighet Förmågan att göra något väl efter träning och erfarenhet. En färdighet kan byggas upp över tid, till skillnad från begåvning som handlar om den kognitiva potentialen.

Flexibel gruppering Att elever tillfälligt arbetar i grupper efter kunskapsnivå eller intresse, och att grupperna ändras över tid. Skiljer sig från fast nivågruppering.

H–K

Hemmasittande Vardagligt uttryck för långvarig skolfrånvaro. Bland högt begåvade elever föregås det ofta av lång tids uttråkning eller upprepade konflikter om uppgifter utan synligt syfte.

Hög begåvning Att lära sig ovanligt snabbt inom ett eller flera områden, se samband tidigt och ofta behöva djup snarare än mängd. Beskriver tänkandet, inte resultatet. Se artikeln Vad är hög begåvning — egentligen?

Högpresterande Den som når höga resultat i skolans uppgifter. Kan sammanfalla med hög begåvning, men gör det inte alltid — de två blandas ofta ihop.

Intelligens Den allmänna förmågan att lära sig, lösa problem och anpassa sig till nya situationer. Intelligens är brett och generellt, medan begåvning syftar på en särskilt hög potential inom ett eller flera områden.

Intensitet Att engagemang, glädje, orättvisa och obehag upplevs starkare och mer helhjärtat än omgivningen väntar sig. Se även överexcitabilitet.

IQ Resultatet av ett normerat intelligenstest, uttryckt som ett tal. IQ beskriver vad någon presterade på ett test vid ett tillfälle, inte potentialen i sig och inte värdet av en människa.

Kognitiv förmåga Samlingsnamn för tänkandets funktioner: minne, resonemang, språk, bearbetningshastighet. Det som kognitiva test försöker mäta.

Kompaktering Att först identifiera vad en elev redan behärskar inom ett område och därefter minska eller hoppa över onödig repetition, för att frigöra tid till mer utmanande eller fördjupande arbete. Kallas ofta curriculum compacting.

Kunskap Det som någon faktiskt har lärt sig och kan återge eller använda. Kunskap byggs upp över tid, medan begåvning beskriver hur snabbt och djupt någon kan lära.

M–P

Mentorskap Att en elev följs av någon med djupare kunskap inom sitt intresseområde — en lärare, forskare eller yrkesverksam. Ofta det som fungerar när skolans nivåer tar slut.

Multipla intelligenser Howard Gardners teori om att intelligens består av flera relativt oberoende förmågor, till exempel språklig, logisk-matematisk, musikalisk och social intelligens. Teorin skiljer sig från den psykometriska synen på intelligens som en generell faktor (g) och är vetenskapligt omdiskuterad. [FAKTAGRANSKAS: forskningsläget och kritiken mot teorin bör sammanfattas med källor innan publicering.]

Nivågruppering Att dela in elever i grupper efter kunskapsnivå. Omdiskuterat: hur väl det fungerar beror starkt på hur det genomförs. [FAKTAGRANSKAS: forskningsläget bör sammanfattas med källor innan vi uttalar oss om effekter.]

Normering Att ett testresultat jämförs med resultaten hos en större jämförelsegrupp, i stället för mot ett fast facit. Därför beror ett resultat alltid av vilken grupp man jämförs med.

NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel adhd och autism. Kan förekomma tillsammans med hög begåvning — se tvåfaldig exceptionalitet.

Percentil Ett sätt att beskriva var ett resultat ligger i förhållande till jämförelsegruppen: percentil 90 betyder att resultatet är högre än nio av tio i den gruppen.

Perfektionism Ett återkommande mönster där kraven på det egna arbetet blir så höga att de hindrar arbetet. Vanligt hos den som är van vid att allting går lätt.

Potential Det någon skulle kunna utveckla under rätt förutsättningar. Inte ett löfte om resultat — potential som aldrig möts av utmaning tränas inte.

Prestation Det som faktiskt blir gjort och kan bedömas — ett resultat, ett betyg, ett arbete. Prestation påverkas av motivation, miljö, hälsa och möjligheter, inte bara av begåvning.

S–Ö

Standardavvikelse Ett mått på hur mycket resultaten i en grupp sprider ut sig kring genomsnittet. Används för att beskriva hur ovanligt ett resultat är.

Särskild begåvning Begrepp som är vanligt i svenska skolsammanhang och i praktiken används om samma grupp som hög begåvning.

Särskilt stöd Mer omfattande insatser än extra anpassningar, som beslutas formellt och dokumenteras. [FAKTAGRANSKAS: den formella definitionen bör kontrolleras mot aktuella styrdokument.]

Tvåfaldig exceptionalitet (2e) Att vara högt begåvad och samtidigt ha en funktionsnedsättning eller inlärningssvårighet. Delarna kan dölja varandra så att ingen av dem upptäcks.

Underprestation Att resultaten ligger tydligt under förmågan, över tid. Ett mönster, inte en dålig period. Se fördjupningsartikeln med samma namn.

Utredning En strukturerad bedömning av kognitiva förmågor och ibland mer därtill, genomförd av psykolog. Ger underlag och förklaring, men inget svar på hur någon mår.

Överexcitabilitet Begrepp för ovanligt starka reaktioner inom områden som sinnesintryck, fantasi, känsloliv eller intellektuell nyfikenhet. [FAKTAGRANSKAS: begreppets ursprung och forskningsstöd bör beskrivas med källa.]

Saknas ett ord?

Ordlistan byggs ut efterhand. Stöter du på ett begrepp som inte finns här — hör av dig, så lägger vi till det.